Distinctly Chinese history, therefore, begins much later, after the end of the last ice age in about 10,000 BC. By 5000 BC neolithic cultures with agriculture, pottery, villages, and textiles had emerged in many of the river valleys of today's China. Agriculture was undoubtedly the key change, facilitated by climatic change towards warmer and wetter weather (warmer and wetter even than today). Cultivating crops allows denser and more permanent settlements. Pottery and textiles make life much more comfortable: pottery jars are excellent for transporting water and storing grain; cloth made into clothing and bedding provides protection against cold. Tending crops, weaving textiles, and fashioning pots require different sorts of technical and social skills than hunting, so warriors probably had to share leadership with skilled and experienced elders. At the same time permanent settlements brought new forms of social organization; a territorial unit, the village, supplemented kinship-based forms of organization.

Särskilt kinesisk historia börjar därför mycket senare, efter slutet av den senaste istiden på cirka 10 000 f.Kr. Vid 5000 f.Kr. hade neolitiska kulturer med jordbruk, keramik, byar och textilier dykt upp i många av flodens dalar i dagens Kina. Jordbruket var utan tvekan den viktigaste förändringen, underlättad genom klimatförändring mot varmare och våtare väder (varmare och våtare även än idag). Odling av grödor tillåter tätare och mer permanenta bosättningar. Keramik och textilier gör livet mycket bekvämare: keramikburkar är utmärkta för att transportera vatten och lagra spannmål; Tyg gjord till kläder och sängkläder ger skydd mot förkylning. Att sköta grödor, väva textilier och modekrukor kräver olika slags tekniska och sociala färdigheter än jakt, så krigare var förmodligen tvungna att dela ledarskap med skickliga och erfarna äldre. Samtidigt förde permanenta bosättningar nya former av social organisation; En territoriell enhet, byn, kompletterade släktskapsbaserade former av organisation.