hen he became assistant sacristan at the Sanctuary of Our Lady in Laeken,[1] where his duties included sweeping the church, dressing the altars, taking care of the vestments and altar linens, ringing the bell for mass and vespers, and providing flowers and other decorations which were used in that church.[2] He shared his meager wages with the poor, and went to Brussels, having been persuaded by a merchant that he could earn more to give to the poor. Eventually, he became a trader on the river Senne. When the boat carrying the cargo he was responsible for sank, Guy believed he was being punished by God for being greedy and went on a pilgrimage, first to Rome as penance, and then to Jerusalem[2] where he spent seven years visiting the holy places. On his return, he met in Rome, Wondulf, dean of the church of Anderlecht, and although not in robust health himself, agreed to guide the dean and his party on their pilgrimage to the Holy Land.[3] During this second visit, Wondulf fell ill. He asked Guy to report his death in Anderlecht and gave him his gold ring to present as proof. Guy returned alone seriously ill. On 12 September 1012, he died in Anderlecht of dysentery. Veneration edit Saint Guy is the patron saint of Anderlecht, horned animals, bachelors, epileptics, labourers, protection of outbuildings, sheds and stables, sacristans, sextons, work horses; and is invoked against epilepsy, rabies, infantile convulsions, and mad dogs.[4] In iconography, he is represented as a peasant praying with an angel ploughing a nearby field or as a pilgrim with a book or a hat, staff, rosary, and an ox at his feet. Saint Guy's grave was said to have been found when a horse kicked it. Cabdrivers of Brabant led an annual pilgrimage to Anderlecht until the beginning of World War I in 1914. They and their horses headed the procession followed by farmers, grooms, and stable boys, all leading their animals to be blessed. The village fair that ended the religious procession was celebrated by various games, music, and feasting, followed by a competition to ride the carthorses bareback. The winner entered the church on bareback to receive a hat made of roses

När han blev assistent Sacristan vid helgens fristad i Laeken, [1] där hans uppgifter inkluderade att svepa kyrkan, klä altarna, ta hand om västar och altare, ringa klockan för massa och vespers och tillhandahålla blommor och Andra dekorationer som användes i den kyrkan. [2] Han delade sina magra löner med de fattiga och åkte till Bryssel, efter att ha övertalats av en köpman som han kunde tjäna mer att ge till de fattiga. Så småningom blev han handlare på floden Senne. När båten som transporterade lasten var han ansvarig för att sjunka, trodde Guy att han straffades av Gud för att han var girig och gick på en pilgrimsfärd, först till Rom som bot, och sedan till Jerusalem [2] där han tillbringade sju år på att besöka den heliga den heliga den heliga den heliga platser. När han återvände träffades han i Rom, Wondulf, dekan för Church of Anderlecht, och även om han inte var i robust hälsa själv, gick med på att vägleda dekanen och hans parti på deras pilgrimsfärd till det heliga landet. [3] Under detta andra besök blev Wondulf sjuk. Han bad Guy att rapportera sin död i Anderlecht och gav honom sin guldring för att presentera som bevis. Killen återvände ensam allvarligt sjuk. Den 12 september 1012 dog han i Anderlecht från Dysentery.Vördnad redigera Saint Guy är beskyddare av Anderlecht, Horned Animals, Bachelors, Epileptics, Laborers, Protection of Outbuildings, Sheds and Stables, Sacristans, Sextons, Work Horses; och åberopas mot epilepsi, rabies, infantila kramper och galna hundar. [4] I ikonografi representeras han som en bonde som ber med en ängel som plöjer ett närliggande fält eller som en pilgrim med en bok eller en hatt, personal, radband och en ox vid hans fötter. Saint Guy's grav sades ha hittats när en häst sparkade den. Cabdrivers av Brabant ledde en årlig pilgrimsfärd till Anderlecht fram till början av första världskriget 1914. De och deras hästar ledde processionen följt av jordbrukare, brudgummar och stabila pojkar, alla ledde sina djur att bli välsignade. Bymässan som avslutade den religiösa processionen firades av olika spel, musik och fest, följt av en tävling för att rida på Carthorses Bareback. Vinnaren gick in i kyrkan på Bareback för att få en hatt gjord av rosor