engelska

The study showed that in Sweden, research for teacher education was a major issue in post-war education policy in connection to reforms of the school-system, and widening access to research. ‘Practical Pedagogy’ was specifically created as a sub-discipline of Pedagogik (Educational Studies), and established in the 1950s and 1960s at the new teacher colleges. The relationship between educational research and teacher education remained weak, however, and traditional research structures were largely maintained despite reform intentions. Also, reform of higher education and inclusion of teacher education in the university system in 1977 paradoxically meant that teacher education, given its new university status, lost its research subject and avenue into research. The weak relationship between research and teacher education was thereafter repeatedly taken up in state committees until the late 1990s. Simultaneously, from the early 1990s onwards, various discourses on the importance of professionalism in teacher education emerged. Internationally, from the 1990s the separation of structures for research and teacher education also became a topic of growing concern. In Sweden, the clear discrepancy between rhetoric and practice eventually resulted in a parliamentary decision in 2000 to create a nationally valid research structure for teacher education, which was to be implemented in 2001. Umeå University was the first university in the country to establish a Faculty (Board) of Teacher Education, which enabled the introduction of new research structures and a cross-disciplinary research approach related to teacher education and teachers’ work. The study suggests that discourses of research development (for vocational subject areas such as teacher education), and new classifications are likely to meet with resistance from a number of directions and estab-lished university hierarchies. However, it is argued that ‘discursive breaks’ can open up a questioning about the right to discourse and ‘truth’ about knowledge and research and the conditions whereby changes can be put into place. The study also suggests that men and women have different perceptions of research in teacher education; male staff tended to rely on practice-based experience, while female staff saw research as a means of expanding their knowledge base. The prosopography indicates that social class distinguishes the field of teacher education from other university disciplines, with its generally lower social backgrounds of students and proportionately more women as staff and students. Teacher education also has generally low status within the university, which is both the cause and consequence of reduced access to research development and funding. Finally the study shows that the struggles of teacher education over knowledge and power, constitute a multilayered process involving a variety of actors at different levels. In the case of Umeå, this meant that teacher education was eventually able to claim the right to establish new and different research paradigms, for its own benefit.

svenska

Studien visade att forskning för lärarutbildning i Sverige var en viktig fråga i efterkrigspolitiken i samband med reformer av skolsystemet och bredare tillgång till forskning. ”Praktisk pedagogik” skapades specifikt som en underdisciplin för Pedagogik (Pedagogik) och grundades på 1950- och 1960-talet vid de nya lärarhögskolorna. Förhållandet mellan pedagogisk forskning och lärarutbildning förblev dock svagt, och traditionella forskningsstrukturer upprätthölls till stor del trots reformavsikter. Reformen av högre utbildning och inkludering av lärarutbildning i universitetssystemet 1977 innebar också paradoxalt att lärarutbildningen, med tanke på sin nya universitetsstatus, förlorade sitt forskningsämne och gick in i forskning. Det svaga förhållandet mellan forskning och lärarutbildning togs därefter upprepade gånger i statliga kommittéer fram till slutet av 1990-talet. Samtidigt framkom från början av 1990-talet olika diskurser om vikten av professionalism i lärarutbildningen. Internationellt blev från 1990-talet separationen av strukturer för forskning och lärarutbildning ett ämne som växte oroande.I Sverige resulterade den tydliga avvikelsen mellan retorik och praktik så småningom i ett parlamentariskt beslut år 2000 om att skapa en nationellt giltig forskningsstruktur för lärarutbildningen, som skulle genomföras 2001. Umeå universitet var det första universitetet i landet som inrättade en fakultet (Board) of Teacher Education, vilket möjliggjorde införandet av nya forskningsstrukturer och en tvärvetenskaplig forskningsstrategi relaterad till lärarutbildning och lärares arbete. Studien antyder att diskurser om forskningsutveckling (för yrkesämnen som lärarutbildning) och nya klassificeringar sannolikt kommer att möta motstånd från ett antal riktningar och etablerade universitetshierarkier. Det hävdas emellertid att ”diskursiva pauser” kan öppna upp en fråga om rätten till diskurs och ”sanning” om kunskap och forskning och om villkoren för förändringar. Studien antyder också att män och kvinnor har olika uppfattningar om forskning inom lärarutbildningen; manlig personal tenderade att förlita sig på praktikbaserad erfarenhet, medan kvinnlig personal såg forskning som ett sätt att utöka sin kunskapsbas.Prosopografin indikerar att social klass skiljer lärarutbildningsområdet från andra universitetsdiscipliner, med dess generellt sett lägre sociala bakgrunder för studenter och proportionellt fler kvinnor som personal och studenter. Lärarutbildningen har också generellt låg status inom universitetet, vilket är både orsaken och konsekvensen av minskad tillgång till forskningsutveckling och finansiering. Slutligen visar studien att kampen för lärarutbildning över kunskap och makt utgör en flerskiktad process som involverar en mängd olika aktörer på olika nivåer. I fallet Umeå innebar detta att lärarutbildningen så småningom kunde göra anspråk på rätten att skapa nya och annorlunda forskningsparadigmer, till sin egen fördel.

Oversatt.se | Hur använder jag den engelska-svenska översättningen?

Glöm inte att följa grammatiken och kursplanen för texten du vill översätta. En av de viktiga punkterna som användarna bör vara medvetna om när de använder ordlistan för NorskEngelsk.com är att orden och texten används när översättningen lagras i databasen och delas med andra användare i innehållet på webbplatsen. Var därför medveten om problemet i översättningsförfarandet. Om du inte vill att dina översättningar ska publiceras i innehållet på webbplatsen, kontakta oss på →"Kontakta". Relevanta texter kommer att tas bort från webbplatsens innehåll så snart som möjligt.


Sekretesspolicy

Tredjepartsleverantörer, inräknat Google, använder cookies för att visa annonser baserat på användarnas tidigare besök på din webbplats eller andra webbplatser. Med hjälp av annonscookies kan Google och dess partner visa annonser baserat på användares besök på dina och/eller andras webbplatser. Användarna kan välja bort visning av anpassade annonser under Annonsinställningar. (Alternativt kan du ge användarna möjlighet att välja bort tredjepartsleverantörers cookies för anpassade annonser genom att besöka www.aboutads.info.)