grade to access upper secondary school. However, if students begin to see themselves as failing in mathematics the I-rationale as a drive for learning mathematics weakens, since there is no point in learn-ing mathematics if you cannot see yourself as gaining a passing grade. Thus the discourses reflected in the students’ narratives con-tribute to limiting their possibilities to learn mathematics. The students also accepted and mirrored the wider discourse on the importance of homework and achievement in mathematics, the importance of their parents’ background and education, the dis-course on the multicultural school and the discourse on “Swedishness” for their learning of mathematics. The students talked about rowdy mathematics classrooms where it was difficult to concentrate on their work. This often led to completing a large amount of homework to keep up with the teacher's pace. Howev-er, students needed to complete their homework without help from family member, which reinforced their perceptions that they were not getting enough help at school or at home. The discourse on homework suggests that good parents help their children with their homework. However immigrant parents may not have experienced the Swedish school system and thus feel unable to provide appropriate academic help. Consequently, stu-dents feel that their parents do not match expectations of what good parents are. These conditions influence how the students in-terpret their foregrounds. Since it is not possible to change their parents’ background and education, students see limitations in how they perceive their possibilities for their futures.The students’ reflection of the various discourses implies that the discourses have become their reality, thus limiting their interpreta-tions of their foregrounds. This contributes to their adoption of I-rationales and has implications for how they understand their pos-sibilities to learn mathematics as an immigrant student from a so-cially deprived area. A consequence of this is that the “Swedish” is considered desirable, and where “if I just had other parents, that is Swedish, I would have learned mathematics because Swedish par-ents can help their children with homework and if I had gone to another school, that is a "Swedish school" I would have learned mathematics “better”” becomes both the truth and the reality for these students. The narratives show that school mathematics is given a special role in students' foregrounds, which means that it has implications for how they perceive their opportunities to learn mathematics. School mathematics has a role of being a gatekeeper in the stu-dents’ lives. The analysis of the students’ narratives tells us that a change is needed. Given the emphasis on an equitable education system by the Swedish education system, it is not acceptable that immigrant students from multicultural and socially vulnerable areas are posi-tioned in discourses that contribute to them gaining poorer per-formance in school mathematics than the "Swedish" students. It is predetermined that these students will perform worse in mathemat-ics because they are trapped in discourses that do not give them possibilities to get out of this position.

betyg för att få tillgång till gymnasieskolan. Men om eleverna börjar se sig själva som misslyckas i matematik försvagas jag-motivet som en drivkraft för att lära sig matematik, eftersom det inte är någon mening att lära sig matematik om du inte kan se dig själv som att få betyget godkänd. Således bidrar diskurserna i studenternas berättelser till att begränsa deras möjligheter att lära sig matematik. Eleverna accepterade och speglade också den bredare diskursen om vikten av läxor och prestationer i matematik, vikten av deras föräldrars bakgrund och utbildning, diskursen om den mångkulturella skolan och diskursen om "svenskhet" för deras lärande av matematik. Eleverna pratade om rowdy matematik klassrum där det var svårt att koncentrera sig på deras arbete. Detta ledde ofta till att fylla i en stor mängd läxor för att hålla jämna steg med lärarens takt. Men eleverna behövde slutföra sina läxor utan hjälp från familjemedlemmen, vilket förstärkte deras uppfattning att de inte fick tillräckligt med hjälp i skolan eller hemma. Diskursen om läxor antyder att goda föräldrar hjälper sina barn med sina läxor. Men invandrarföräldrar kanske inte har upplevt det svenska skolsystemet och därmed känner sig oförmögna att ge lämplig akademisk hjälp.Följaktligen känner studenterna att deras föräldrar inte matchar förväntningarna på vad goda föräldrar är. Dessa förhållanden påverkar hur eleverna tolkar sina förgrundar. Eftersom det inte är möjligt att ändra sina föräldrars bakgrund och utbildning ser eleverna begränsningar i hur de uppfattar sina möjligheter för sin framtid. Elevernas reflektion av de olika diskurserna innebär att diskurserna har blivit deras verklighet, vilket begränsar deras tolkningar av deras förgrund. Detta bidrar till deras antagande av I-rationaler och har konsekvenser för hur de förstår deras möjligheter att lära sig matematik som invandrarstudent från ett socialt missgynnat område. En konsekvens av detta är att "svenska" anses önskvärt, och där "om jag bara hade andra föräldrar, det vill säga svenska, skulle jag ha lärt mig matematik eftersom svenska föräldrar kan hjälpa sina barn med läxor och om jag hade gått till en annan skola, det vill säga en "svensk skola". Jag skulle ha lärt mig matematik "bättre" blir både sanningen och verkligheten för dessa elever. Berättelserna visar att skolmatematik ges en speciell roll i elevernas förgrund, vilket innebär att det har konsekvenser för hur de upplever sina möjligheter att lära sig matematik.Skolmatematik har en roll att vara portvakt i studenternas liv. Analysen av studenternas berättelser berättar att en förändring behövs. Med tanke på det svenska utbildningssystemets betoning på ett rättvist utbildningssystem är det inte acceptabelt att invandrare från multikulturella och socialt utsatta områden är positionerade i diskurser som bidrar till att de får sämre prestationer i skolmatematik än "svenska" studenter. Det är förutbestämt att dessa elever kommer att prestera sämre i matematik eftersom de är instängda i diskurser som inte ger dem möjligheter att komma ur denna position.