Immigrant students are often described by the surrounding society as students who do poorly in school and as "problems" because they lack "Swedishness" and have insufficient Swedish language skills. This deficit discourse is often used when explaining immi-grant students’ failure in mathematics. The aim of this study has been to examine how immigrant students who live and go to school in multicultural and socially deprived areas, experience their possibilities to learn mathematics and in so doing broaden and cri-tique the explanations given for immigrant students’ failure with mathematics.The data came from focus group interviews with seven students, aged fifteen. The analysis sought to answer three questions regard-ing 1) public discourses articulated in the students’ narratives, and how they contributed to the students' interpretations of their pos-sibilities to learn mathematics; 2) rationales for learning expressed in the students’ narratives and how they contributed to the stu-dents' interpretations of their possibilities to learn mathematics; 3) foregrounds expressed in the students’ narratives and how they contributed to the students' interpretations of their possibilities to learn mathematics. The theoretical concepts applied in the process of analysis were: use value and exchange value (Black et al., 2010), rationales for learning (Mellin-Olsen, 1987) and foregrounds (Skovsmose, 1994).Deficit discourses and discourses on the multicultural school, where immigrant students are constructed as problems and multi-culturalism as an obstacle that needs to be overcome are articulat-ed in the students’ narratives. A traditional school mathematics discourse and the common public discourse about school were also articulated where mathematics as an exchange value seemed to be dominant. This implies that Mellin-Olsen’s instrumental-rationale, or I-rationale, is the driving force in the students’ mathematics learning, since they primarily learn mathematics to get the required

Invandrarstudenter beskrivs ofta av det omgivande samhället som elever som gör det dåligt i skolan och som "problem" eftersom de saknar "svenskhet" och har otillräckliga språkkunskaper. Denna underskottsdiskurs används ofta när man förklarar immi-stipendiaters misslyckande i matematik. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarstudenter som bor och går i skolan i multikulturella och socialt missgynnade områden, upplever sina möjligheter att lära sig matematik och därmed bredda och kritisera de förklaringar som ges för invandrarstudenters misslyckande med matematik. Uppgifterna kommer från fokusgruppsintervjuer med sju studenter, femton år gamla. Analysen försökte svara på tre frågor angående 1) offentliga diskurser som formulerats i elevernas berättelser, och hur de bidrog till elevernas tolkningar av deras möjligheter att lära sig matematik; 2) Rationaliseringar för lärande uttryckta i studenternas berättelser och hur de bidrog till studenternas tolkningar av deras möjligheter att lära sig matematik. 3) förgrundar uttryckta i elevernas berättelser och hur de bidrog till elevernas tolkningar av deras möjligheter att lära sig matematik.De teoretiska begreppen som användes i analysprocessen var: användningsvärde och utbytesvärde (Black et al., 2010), rationalier för inlärning (Mellin-Olsen, 1987) och förgrund (Skovsmose, 1994). Bristande diskurser och diskurser om det multikulturella. skolan, där invandrarelever är konstruerade som problem och multikulturalism som ett hinder som måste övervinnas, artikuleras i elevernas berättelser. En traditionell skolmatematikdiskurs och den allmänna allmänna diskursen om skolan formulerades också där matematik som utbytesvärde tycktes vara dominerande. Detta innebär att Mellin-Olsens instrumentella rationale, eller I-rationale, är drivkraften i elevernas matematikinlärning, eftersom de främst lär sig matematik för att få det