gain is one of having created something that gives satisfaction. The best term from both standpoints may be self-realisation. It is impossible to weigh the needs of security and self-realisation against one another, but these two broad types of need, and the gains and losses associated with them, are what most noticably place systems and individuals into the category of driving or restraining forces. Ownership has emerged as a powerful explanation of attitudes towards innovation. It is possible to make a distinction between direct and indirect ownership. Total or direct ownership belongs to those who have created an innovation or introduced it in a complete or near-complete form into the system. Indirect ownership means that a person considers himself or herself to espouse a broad tendency to change which includes the innovation in question. This type of ownership is common among the formal leaders of the higher education system. When it comes to leadership, we need to distinguish between innovation leaders, secondary leaders and formal leaders of innovative systems. The relationship between formal leadership and ownership has been remarked. The simple conceptual apparatus we have used to define leadership represents an effort to get away from the verbose and diffuse designation of individual roles which is common in innovation research. For our purposes, designations in terms of diffusion and information models--such as early and late adopters--are meaningless. For those cases, such as our own, where the innovation process is political in character, we find our conceptual apparatus sufficient. However strong the motivation of a person or a group in terms of hopes of gain or risks of loss, however obvious the ownership or leadership of the innovation, if there is no power to be mobilised then there is no possibility of moving the equilibrium of the force field so that an innovation can be accomplished. The activation of power determines the development. However, non:activated power may influence the process as well. The mere knowledge that power does indeed exist in various parts of the system, and may be activated in a certain direction and under certain conditions, can itself cause other components of the system to increase or reduce the force

vinst är att ha skapat något som ger tillfredsställelse. Den bästa termen från båda synpunkter kan vara självförverkligande. Det är omöjligt att väga behovet av säkerhet och självförverkligande mot varandra, men dessa två breda typer av behov, och de vinster och förluster som är förknippade med dem, är det som mest märkbart placerar system och individer i kategorin drivande eller begränsande krafter. . Ägarskap har framkommit som en kraftfull förklaring till attityder till innovation. Det är möjligt att skilja mellan direkt och indirekt ägande. Totalt eller direkt ägande tillhör dem som har skapat en innovation eller infört den i en komplett eller nästan fullständig form i systemet. Indirekt ägande innebär att en person anser sig själv förespråka en bred tendens till förändring som inkluderar innovationen i fråga. Denna typ av ägande är vanligt bland de formella ledarna för högre utbildningssystem. När det gäller ledarskap måste vi skilja mellan innovationsledare, sekundärledare och formella ledare för innovativa system. Förhållandet mellan formellt ledarskap och ägande har påpekats. Den enkla konceptapparaten vi har använt för att definiera ledarskap representerar ett försök att komma bort från den detaljerade och diffusa beteckningen av enskilda roller, vilket är vanligt i innovationsforskning.För våra ändamål är beteckningar i termer av diffusions- och informationsmodeller - som tidiga och sena antagare - meningslösa. För de fall som våra egna, där innovationsprocessen är politisk till sin karaktär, finner vi vår konceptuella apparat tillräcklig. Hur stark en persons eller en grupps motivation är när det gäller förhoppningar om vinst eller risk för förlust, hur uppenbart ägarskapet eller ledarskapet för innovationen är, om det inte finns någon makt att mobilisera finns det ingen möjlighet att flytta jämvikten i kraftfält så att en innovation kan åstadkommas. Aktivering av makt bestämmer utvecklingen. Men icke-aktiverad effekt kan också påverka processen. Enbart kunskapen om att kraft verkligen finns i olika delar av systemet och kan aktiveras i en viss riktning och under vissa förhållanden kan i sig orsaka att andra komponenter i systemet ökar eller minskar kraften