Being context-driven also mean that stereotype threat is situation specific (Hoyt & Murphy, 2016). This implies that any person can be the victim of stereotype threat under certain conditions. It has, for example, been found that when primed with female-stereotypical skills, men’s ability decreased (Koenig & Eagly, 2005; Kray, et al., 2002). Tellhed and Adolfsson (2018) found that both men and women were affected in the same way under stereotype threat, in that there was no relationship between actual performance on an academic test and their assessment of their performance, although men did not perform poorer under threat. A German study (Latsch & Hannover, 2014) investigated the impact of medial portrayals of boys as academic failures, and found a decrease in boys’ performance and an increase in girls’. So, even non-stereotyped (or positively stereotyped) groups, such as men, under certain circumstances, are affected by stereotype threat when primed with stereotype-relevant cues. However, there is also evidence for a stereotype lift effect for such groups, that positively stereotyped groups fare better when cued with negative stereotype information of the outgroup (Chalabaev, et al., 2008; Marx & Stapel, 2006).

Att vara kontextdriven betyder också att stereotyphot är situationsspecifikt (Hoyt & Murphy, 2016). Detta innebär att varje person kan utsättas för stereotyp hot under vissa förhållanden. Det har, för exempel har konstaterats att när män grundades av kvinnliga stereotypa färdigheter minskade mäns förmåga (Koenig & Eagly, 2005; Kray, et al., 2002). Tellhed och Adolfsson (2018) fann att både män och kvinnor påverkades på samma sätt under stereotyp hot, eftersom det inte fanns någon relation mellan faktiska prestationer på ett akademiskt test och deras bedömning av deras prestationer, dock män presterade inte sämre under hot. En tysk studie (Latsch & Hannover, 2014) undersökte påverkan av mediala skildringar av pojkar som akademiska misslyckanden, och fann en minskning av pojkens prestanda och en ökning av flickor. Så även icke-stereotypa (eller positivt stereotypa) grupper, såsom män, under vissa omständigheter påverkas av stereotyphot när de grundas på stereotyprelevant ledtrådar. Det finns dock också bevis för en stereotyp lyfteffekt för sådana grupper, det positivt stereotypa grupper klarar sig bättre när de antas med negativ stereotypinformation från utgruppen (Chalabaev, et al., 2008; Marx & Stapel, 2006).