researchers’ attempts to communicate their understandings of a set of data, either within a research team (inter-judge consensus), or between research teams (through scienti®c presentation and review processes), or with readers. Finally, demonstrating practical implications, the fourth general criterion, refers to evidence that the interpretive account has shown utility or could prove to be useful in the future, through its ability to emancipate people from their di¬culties, or to energize people to take needed action. More recently, Stiles (1993) presented an attempt to organize quality standards under two main headings: First, standards of good practice refer to the trustworthiness of observations and data and approximate reliability in traditional quantitative research. These include disclosure of the researcher’s orientation and preconceptions, explication of the social} cultural context of the research, description of the internal processes of the investigators, close engagement with the material, repeated cycling between interpretation and data, grounding of interpretations with examples, and asking for descriptions rather than explanations. Second, Stiles (1993) described standards of validity, which address the trustworthiness of the interpretations or conclusions drawn from the data. These include triangulation (i.e. convergence across data sources), apparent coherence of the interpretation, uncovering, or self-evidential quality for the reader, testimonial validity (participant feedback), evidence of the usefulness of the interpretation for fostering change in participants, consensus among researchers, and evidence that the research has changed how the researcher thinks about the phenomenon. Development of the present evolving guidelines The ®rst author began the process of developing the present guidelines by assembling a list of some 40 diåerent quality standards from the above-listed and other sources (i.e. Kirk & Miller, 1986 ; Patton, 1990; Rennie, Phillips & Quartaro, 1988; Wertz, 1986). The list was organized into clusters based on similarity and then modi®ed for use in journal article reviewing. The resulting list consisted of 11 principles: method appropriateness(adapting method to research question), openness (regarding theoretical orientation or biases), theoretical sensitivity (relating ®ndings to existing knowledge), bracketing of expectations, replicability (describing methods), saturation}generalizability (sampling adequacy for purpose), credibility checks, grounding (in examples), coherence, uncovering}self-evidence to reader and intelligibility (communicability).

forskarnas försök att kommunicera sin förståelse av en uppsättning data heller inom ett forskargrupp (konsensus mellan domare) eller mellan forskargrupper (genom scienti®c presentation och granskningsprocesser), eller med läsare. Slutligen demonstrerar praktiska konsekvenser, det fjärde allmänna kriteriet, avser bevis för att tolkningskonto har visat sig vara användbart eller kan visa sig vara användbart i framtiden, genom dess förmåga att frigöra människor från sina kurser, eller att ge människor energi att vidta nödvändiga åtgärder. På senare tid presenterade Stiles (1993) ett försök att organisera kvalitetsstandarder under två huvudrubriker: För det första hänvisar standarder för god praxis till pålitlighet för observationer och data och ungefär tillförlitlighet i traditionell kvantitativ forskning. Dessa inkluderar avslöjande av forskarens inriktning och föruppfattningar, förklaring av det sociala} kulturella sammanhanget för forskningen, beskrivning av utredarnas interna processer, nära engagemang med materialet, upprepad cykling mellan tolkning och data, jordning av tolkningar med exempel och ber om beskrivningar snarare än förklaringar. För det andra, Stiles (1993) beskrivna giltighetsstandarder, som tar upp tillförlitligheten hos tolkningar eller slutsatser från data. Dessa inkluderar triangulering (dvs.konvergens mellan datakällor), tydlig sammanhang i tolkningen, avslöjande eller självklar kvalitet för läsaren, vittnesmål giltighet (deltagare feedback), bevis på nyttan av tolkningen för att främja förändring i deltagare, konsensus bland forskare och bevis för att forskningen har förändrat hur forskaren tänker på fenomenet. Utveckling av de nuvarande riktlinjerna ® Första författaren inledde processen med att utveckla de nuvarande riktlinjerna av sammanställa en lista med ett 40-tal olika kvalitetsstandarder från ovanstående och andra källor (dvs. Kirk & Miller, 1986; Patton, 1990; Rennie, Phillips & Quartaro, 1988; Wertz, 1986). Listan organiserades i kluster baserat på likhet och sedan modi®ed för användning vid tidskriftsartikelgranskning. Den resulterande listan bestod av 11 principer: metodens lämplighet (anpassning till forskningsfrågan), öppenhet (beträffande teoretisk orientering eller fördomar), teoretisk känslighet (relaterad till ®ndings till befintlig kunskap), stapling av förväntningar, replikerbarhet (beskrivande metoder), mättnad} generaliserbarhet (provtagningens tillräcklighet för syftet), trovärdighet kontroller, jordning (i exempel), koherens, avslöjande} självbevis för läsaren och förståelse (kommunikationsförmåga).